Midnatts-queer

Ser på Tootsie. Underbar film, som jag faktiskt inte har sett förut. Dustin Hoffman, for one thing. Skulle gått till sängs, men fastnade. Hade lite väntat mig en tramsig 80-talskomedi, men den är smart. Klart godkänd feminism, så här vid första anblicken. Får väl se hur den slutar. Men 80-talsmusik, underbara 80-talsfrisyrer.

Det är inte svart-vitt. Gubbarna är idioter, men inte helt och hållet. Dorothy-Michael slåss för att kvinnorna ska stå upp mot de utnyttjande männen och Michael-Michael utnyttjar sin vän Sandy.

Den är lite Nine to Five på sätt och vis. Förresten väldigt länge sedan jag såg den. Borde ha den på dvd.

Ett par fina repliker.
Sandy: Michael, are you gay?
Michael: In what sense?

Sydney Pollack har en stundtals finfin meritlista, upptäckte jag när jag kollade imdb. Inte så tätt mellan filmerna, men The way we were och Tre dagar för Condor är underbara.

Oooh, nu kommer nog avslöjandet snart, de ska sända live. Måste ju bli så.
Hahaha, you gotta love it.

Det mest störande är nog att Dorothy är rätt lik ett ex. Vet inte hur jag ska bearbeta det riktigt.

Såklart slutar den med ett klassiskt heterosexuellt förhållande, men nog finns det en queerglimt.
"I was a better man with you as a woman than I ever was with a woman as a man. Know what I mean?"
Underbart!

Känns extra deprimerande att slå över till Red Planet och höra Val Kilmer säga "Fuck this planet!"