Bloggjuryn gör drevet värre

Så dömdes stureplansprofilerna i det uppmärksammade våldtäktsmålet. Båda männen fick fyra år av Svea Hovrätt som bedömmer kvinnans berättelse som trovärdig.

Nyheterna på DN och SvD

Ett par saker är intressanta.

Fyra år det minsta man kan dömas till för grov våldtäkt. Det ska bli intressant att läsa om varför.

Att hovrätten ändrar tingsrättens dom är ovanligt, särskilt när (vad jag läst) inte någon avgörande ny bevisning har tillkommit.

Intressant är också att bloggkommentarena till artiklarna är positiva, åtminstone nu inledningsvis. Många verkar även innan domen ha tyckt att de skulle dömas.

Har aldrig riktigt gillat den inställningen, även om jag kan ryckas med själv. För man vet ju inte. Få av dem som tycker har vad det verkar läst särskilt mycket om målet. Av det jag läst i tidningarna har jag svårt att förstå hur man kan vara så tvärsäker.

Jag tror att männen sket i om hon ville eller inte, och då tycker jag att de ska dömas. Men jag vet ju inte det.

Som exempel, de och hon ger olika bild av hur mycket motstånd hon gjorde. Teknisk bevisning, som DNA på fjärrkontrollen hon säger att de tryckte upp i henne eller lösnaglarna hon säger att hon rev loss, har polisen letat efter men inte hittat. Det bevisar naturligtvis inte att de är oskyldiga, men så funkar ju inte rättsystemet. Det är ju skyldiga de ska bevisas vara.

Att, som jag upplevt det, många ville ha en fällande dom kan bero på att de är överklass. Jag tror att många upplever det som att den kommer undan. Ett fint exempel är bloggrubriken "Stureplansbrats får vad de förtjänar". Riktigt enfaldigt.
Det verkar också som om många tycker att för få fälls för våldtäkt, så säkert blir man glad när någon faktiskt döms.

Flera inlägg diskuterar varför det är viktigt att fråga sig om de förstod att hon inte vill. Liknelser som "jag förstod inte att hon inte ville att jag skulle sno hennes plånbok" eller "de lämnade ju dörren öppen, klart de ville att jag skulle sno deras tv" är kul att göra, men det finns ju oftast en avgörande skillnad i och med att många har sex frivilligt men få ger bort sin plånbok till någon. Så det är en vettig fråga att ställa.

Men jag tycker inte att man ska kunna skita i att fundera över om någon vill eller inte. Om någon är så full att hon/han inte reagerar eller om någon skriker och fäktar bör man inte få komma undan med att tro att hon ville för att hon hade kort kjol. Vi kan ju skicka ett vykort till alla män där det står att de måste fråga sig om hon verkligen vill, så kan ingen sedan skylla på dumhet.

Om medier har en viss tendens att piska upp lynchstämning
i våldtäktsmål så kan ju inte blogg och kommentars-folket göra saken bättre. Fin psykfallskommentar på dn.se:

"Skönt att alla samhällets resurser verkar gå till rättegångar för påstådda våldtäkter. Bra att kvinnor tillåts ångra sina samlag medan männen får stå sitt kast. Är detta vår tids häxprocess är det nog många som undrar. De som borde dömas är de lösaktiga hororna."

Man kan verkligen fråga sig om vi borde få tycka en massa
i sådana här fall, där vi faktiskt inte vet ordentligt. Om man inte skriver sansade, nyanserade inlägg som det här förstås. Självgodhet är också godhet...