Snor, Eddie Murphy och nya skivor

Jag har precis återhämtat mig från en vecka i staden snorby som ligger i feberland. Samtidigt som jag var där och vandrade i dödens dal (38 graders feber KAN vara ett livsfarligt tillstånd) bestämde sig Bredbandsbolaget för att jag inte längre var värd en Internetuppkoppling. Nu har jag väntat i en vecka på att deras "underleverantör" ska skicka en "tekniker". Jag offrade några disketter till WiFi guden och hittade ett oskyddat trådlöst nätverk i närheten. Därmed finns jag fortfarande med på ett hörn av Internet.
Att vara sjuk och sängliggande är inte alltid dåligt. Klart det inte är en trevlig upplevelse, men jag passade på att titta på lite film, något jag gör alltför sällan nu för tiden. Jag hann igenom 300 och Eddie Murphys bägge stand up shower: Delirious och Raw. Det första som slår en när man ser dessa underbara shower är hans klädsel. Lila eller röd, åtsittande läderdräkt, bar bringa och stor guldmedaljong. I delirious har han svarta handskar med en stor guldring utanpå handsken. Och så skrattet: huahuahuahua. Det måste vara Murhpys starkaste varumärke. Eller är det kanske hans mun? Murphy är en av få personer som verkligen kan ha ett leende från öra till öra. Undrar hur många cheesburgare den här killen får in på en gång. Saker som jag återupptäckt i showerna:
-En stor del av skämten är väldigt kvinnoförnedrande
-Murpy var bara 22 år när han gjorde Raw
-Precis som han själv säger har Murphy faktiskt en ganska snygg häck
-F-ordet sägs väldigt många gånger
I Raw drar Murpy ett mycket lågt skämt, som jag gärna vill dela med mig av:
En björn och en kanin är ute i skogen och skiter. När han är klar vänder sig björnen till kaninen och frågar: "Ursäkta mig, men brukar du ha problem med att bajs fastnar i pälsen?". Kaninen svarar förvånat "Nejdå, det har aldrig hänt mig." Då tog björnen och torkade sig i röven med kaninen.
Underbart låg nivå.

Sedan jag sist skrev har två intressanta skivor släppts: The White Stripes - Icky Thump och Beastie Boys - The Mix Up.
White Stripes nya skiva är bra, riktigt bra. Något rockigare än de tidigare, och med en massa influenser av folkmusik. Flera låtar innehåller latinorytmer, toner av irländsk folkmusik och andra musikstilar i en härlig blandning. Jag har inte hunnit lyssna in mig på den så mycket än, men när den nu finns på min iPod ska den bearbetas.
Beastie Boys nya skiva har jag dock inte fått chansen att lyssna på, än (damned you Bredbandsbolaget). The Mix Up ska vara en helt instrumental skiva, som direkt för tankarna till den franska bootleggen The In Sound From Way Out som helt enkelt är en samling av instrumentala låtar från flera av deras gamla skivor. Jag misstänker att detta är en av deras många flum perioder. På onsdag klockan 20 tänker jag infinna mig på Gröna Lund i Stockholm för att ta reda på hur det verkligen ligger till. Någon som vill med?